Gillet äger många gamla, vackra dyrgripar, de flesta kan ses på Malmö museer.
Knutsklockan är äldst.
Klockringningen var viktig för medeltidsmänniskan och i gillets äldsta stadgar finns regler för användningen. Ingen fick ringa utan åldermans eller stolsbroders tillåtelse. Man kunde få hjälp att ringa vid eldsvådor eller när en Knutsbroder behövde hjälp, men framför allt för avliden Knutsbroder eller syster. Ursprungligen hängde troligen klockan i Gilleshuset, men skänktes 1533 i samband med reformationen till St Petri kyrka på villkor att Knutsmedlemmar för all framtid fritt skulle få en ringning i samband med begravning. Idag ringer klockan in den kyrkliga delen av Högtidssammankomsten. Flera gånger har klockan tagits ner och stöpts om och den nuvarande är från 1907, gjuten i Stockholm av Joh. A Beckman och väger 2359 kg.
Silverduvan:
Samma år, dvs 1533, skänktes en silverduva eller ”papegoja” till gillet. Duvan, som har silverlänk och väger nästan 700 gram, skulle hänga överst i salen och så länge den hänger där, betyder den ”fred och endräkt” över hela salen. Det är också möjligt att Malmögillet haft papegojskjutning på 1500-talet och att duvan använts i samband med kröningen av papegojkungen. Än idag hänger duvan vid högtidssammankomster ovanför åldermannabordet. Den hängs runt recipientens hals, när åldermannen dricker den nytillkomne till och den hissas upp i taket efter receptionen.
Dryckespokaler:
Frederik 2.s pokal: År 1556 inbjöds den blivande kung Frederik 2. att bli Knutsbroder. Han tackade ja men var förhindrad att komma. Istället skänkte han en stor förgylld silverpokal med lock, som väger drygt 4,6 kg och är 73 cm hög. Pokalen är tillverkad i Antwerpen av Hans de Haans(?)/Harms och/eller Johan van Sicken. Den är rikt ornamenterad med djur och figurer. Ovanpå locket står en romersk soldat med Frederiks monogram och i denna pokal dricker åldermannen recipienten till.
De sju adelsmännens pokal: 1652 upptogs Frederik 3. och drottning Sophia Amalia i Gillet. I deras hov ingick några adelsmän som skänkte en slät, inuti förgylld, silverbägare med lock och som väger drygt 2,3 kg. På bägaren finns deras namn och vapen samt en stor bild av Sankt Knut. Bägaren är tillverkad i Köpenhamn 1648 av guldsmeden Alexander Trægaard.
Skånska adelsmännens pokal: Jörgen Krabbe, Holger Ottesen Tott och Otto Tott skulle 1671 upptas som medlemmar i Gillet, men då de på grund av dödsfall i familjen inte kunde komma, skänkte de istället en pokal. Den är ett tyskt arbete av guldsmeden Heinrich Ohmssen i Hamburg och används idag som ”välkomna” för recipienterna.
Papegojpokalen: Erhöll gillet som gåva 1986 i samband med att papegojskjutning infördes. Papegojkungen dricker i den papegojdrottningen till och den används dessutom av åldermannen vid Högtidssammankomsterna.
Sigill: Gillet hade två äldre sigill, ett större och mindre, från ca 1300, ett i metall och ett i mässing. De har troligen varit slitna och ersatts med ett nytt 1770, tillverkat av guldsmeden Schartau. Stampen finns på Malmö museer och sigillet använder Gillet än idag.
Sigill, ca 1300
Ceremonikedjor: Åldermannen har en kedja, som förärats Gillet 1908 av juvelerare Carl F Källström (C G Hallbergs guldsmeds AB) och som ritats av konstnären Jan Mårtensson. Med Malmö förskönings- och planteringsförenings bistånd har Gillet 1988 fått en representationskedja, som bärs av Gillets representanter som gäster hos andra gillen och av vice åldermannen. Kedjan har ritats och tillverkats av guldsmeden Leif Delin, som också samma år gjort en papegojkedja.Gillet har också med hjälp av Planterings- och försköningsföreningen fått tillverkat två ceremonimästarkedjor 1999 och 2002, varav den ena är förgylld, och senare hos ädelsmed David Butler bekostat ytterligare 7 kedjor.
Fr.v. Pokal från 1671, 1652 och 1556
